Ett verk av Emanuel Swedenborg, 1763.

Från Latinska Urskriften översatt av C. J. N. Manby, 1902

Innehåll:

Tron är ett invärtes Erkännande av det sanna, 1

Det invärtes erkännandet av det sanna, som är tro, gives inte hos andra än dem som är i människokärlek, 11

Kunskaper om sant och gott är inte Trons, innan människan är i Människokärlek, men de är ett Förrådshus, från vilket Människokärlekens Tro kan bildas, 25

Kristna Tron i en allmännelig föreställning, 34

Den nutida tron i en allmännelig föreställning, 38

Hurudan den ifrån människokärleken skilda tron är, 41

De, som är i den ifrån människokärleken skilda tron, är i Ordet förebildade genom Filisteerna, 49

De, som är i den ifrån men människokärleken skilda tron, förstås med Draken i Uppenbarelseboken, 55

De, som är i den ifrån människokärleken skilda tron, förstås med Bockarna hos Daniel och Matteus, 61

Den ifrån människokärleken skilda Tron förstör församlingen och alla hennes ting, 69

61. De, som är i den ifrån människokärleken skilda tron, förstås med Bockarna hos Daniel och Matteus

Att med Bocken hos Daniel i kap. 8, och med Bockarna hos Matteus i kap. 25, förstås de som är i den ifrån människokärleken skilda tron, kan vara tydligt utav det, att de motsättas Väduren och Fåren därstädes, och med »Vädur« och med »Får« förstås de som är i människokärlek. Herren kallas nämligen i Ordet »Herde«; församlingen »fårahus« och församlingens människor kallas i allmänhet »jord« och i synnerhet »får«. Och emedan »får« är de som är i människokärlek, därför är »bockar« de som inte är i människokärlek.